Skip to main content

You are here:

Vad är markvärdesavgift?

Written on . Posted in Non-English.

Markvärdesavgift är en lösning för att tillföra staten intäkter som innebär att en årlig avgift tas ut på markens nyttjandevärde. Markvärdesavgiften skulle på sikt ersätta de skatter och avgifter som tas ut i dag. Detta enkla finansiella instrument kan bidra till att motverka flera grundläggande ekonomiska och sociala missförhållanden.

Det årliga nyttjandevärdet (alltså inte försäljningspriset) för varje stycke mark i Sverige skulle regelbundet bedömas på marknadsmässiga grunder, och avgiften skulle tas ut i form av en procentsats på det värdet.

“Mark” syftar här enbart på själva platsen, utan avseende på exploatering eller förbättringar. Värdet av byggnader, grödor, ledningar eller andra installationer påverkar inte bedömningen. Däremot förutsätts det att all omkringliggande mark nyttjas på samma sätt som vid värderingstillfället. Förutsatt att alla andra faktorer är likvärdiga bedöms en obebyggd tomt i ett bostadskvarter ha samma värde som de omkringliggande bebyggda tomterna.

Värderingen sker på marknadsmässiga grunder och avser ett optimalt nyttjande av marken i enlighet med den gällande detaljplanen. Om detaljplanen ändras görs en ny värdering.

FÖRDELARNA

  • EN NATURLIG INKOMST TILL DET OFFENTLIGA. All mark bidrar till det offentligas finanser, vilket gör det möjligt att sänka befintliga skatter på arbete och företagande.
  • EN STARKARE EKONOMI. Att arbete, fastigheter och produktionsanläggningar beskattas innebär att produktiv och nyttig verksamhet motverkas samt att företagsamhet och initiativkraft bestraffas. Effekten blir den motsatta om man inför en markvärdesavgift som ska betalas oavsett i vilken mån eller hur väl marken faktiskt nyttjas. Avgiften, som fastställs på grundval av det rådande marknadsläget, avser rätten att nyttja ett visst markavsnitt. På sikt kommer denna nya och alternativa lösning för att tillföra intäkter till det allmänna att stimulera framväxten av nya företag och nya arbetstillfällen och därmed minska behovet av kostsamma offentliga stödåtgärder.
  • ETT UPPSVING FÖR GLESBYGDEN. Stora avstånd till befolkningstäta områden påverkar ekonomiska initiativ negativt. Konventionella skatter som moms och skatt på transportbränslen slår särskilt hårt mot glesbygden. Markvärdesavgiften innebär, precis som namnet antyder, däremot få eller inga negativa konsekvenser för sådana områden där markvärdet är lågt eller obefintligt. Det innebär att näringsverksamhet i glesbygd stimuleras och i praktiken att skattelättnader införs just på de platser där de behövs som bäst.
  • EN BÄTTRE FUNGERANDE MARKNAD FÖR MARKEGENDOM. Kravet att betala avgiften motiverar markägare att utveckla obebyggd eller underutnyttjad mark på ett vettigt sätt eller ge plats åt andra som är beredda att göra det.
  • MINSKAD BYRÅKRATI. Att Sverige i dag har ett invecklat skattesystem är välkänt. Markvärdesavgiften är jämförelsevis okomplicerad. Inga krångliga blanketter eller deklarationer behöver fyllas i. Omvärderingar går relativt lätt att göra.
  • INGEN SKATTESMITNING ELLER SKATTEFLYKT. Mark kan inte döljas, flyttas till skatteparadis eller gömmas undan i datasystem, och skatteverkets inspektörer behöver inte granska huruvida någon försöker smita från avgiften.
  • INGA TVÄRA KAST I KONJUNKTUREN. Spekulation i markvärden – vilket ofta felaktigt framställs som spekulation i fastigheter eller fast egendom – utgör grundorsaken till ohållbara värdestegringar som då och då korrigeras genom häftiga ras. En fullskaligt införd och korrekt tillämpad markvärdesavgift eliminerar inslaget av spekulation i handeln med markegendom.
  • INGET GENOMSLAG I FORM AV HÖJDA PRISER, SÄNKTA LÖNER ELLER HÖGRE HYROR. Konkurrensen gör det omöjligt för ett företag som tillverkar produkter på värdefull mark att ta mer betalt per vara än ett företag som tillverkar motsvarande produkter på mindre värdefull mark – tillverkare och återförsäljare som är verksamma på olika platser betalar ju redan i dag hyror på skiftande nivåer utan att för den skull skilja sig åt i sin prissättning, och arbetsgivare betalar sina anställda ungefär lika mycket i lön. Avgiften kan inte tas ut av en hyresgäst som redan betalar högsta marknadsvärdeshyra.
  • ETT ETABLERAT OCH BEPRÖVAT SYSTEM. Lokala varianter av markvärdesavgiften är accepterad praxis i bland annat Danmark (grundskyld) och Australien (Site Value Rate). Systemet fungerar på liknande sätt som dagens fastighetsavgift men är enklare till sin utformning.

ÄR MARKVÄRDESAVGIFTEN RÄTTVIS?

Till skillnad från varor och tjänster har mark ingen produktionskostnad. Om det fanns ett överskott på mark med exakt samma attraktionsgrad att tillgå överallt, skulle ingen vara beredd att betala för att få nyttja den. I själva verket har mark blivit en bristvara till följd av samhällets konkurrerande behov av utrymmen för boende, arbete och fritid. Därmed uppstår markvärdet inte till följd av individuella initiativ – det skapas av samhället som helhet. Därför tillhör det rättmätigt också enbart samhället. Omvänt kan det värde som individuella initiativ skapar tillhöra enbart individen själv, och det är upp till var och en att bestämma huruvida det värdet ska spenderas, sparas eller skänkas bort.

Skillnader i fråga om geografiska fördelar, förutsättningar för odling och förekomst av naturresurser gör vissa områden mer attraktiva än andra. Det är det faktum att tillgång till sådana faktorer efterfrågas som ger mark ett nyttjandevärde. Markvärdesavgiften, som baseras på det värdet, är därmed rättvis till sin fördelning.